Måsen
Låt mig ett ögonblick vila i det som är
liksom måsen när han blir ett med luften
och litar på sina vingar:
att de bär
att strömmen av det osynliga bär
den som kastar honom högt
och låter honom sjunka
så som han ska
och aldrig annorlunda
utan att vänta av honom annat än han är.
Låt mig ett ögonblick vila
ovan den trötta säven
lyft
över ett bortskymt landskap nära havet
lyft
över mörkt brus från havet
utan att vänta, utan att väntas av någon
försonad med det som är
SOLVEIG VON SCHOULTZ (1907-1996)